Regeringen har, med anledning av coronapandemin, meddelat särskilda regler som för personer som riskerar att bli allvarligt sjuka av covid-19 eller som har barn eller andra närstående som riskerar att bli allvarligt sjuka i covid-19. Reglerna trädde ursprungligen i kraft den 1 juli 2020 och har kommit att successivt förlängas eller återinföras. Nedan följer en beskrivning av de regler som för närvarande gäller och hur de bör hanteras.

1. Förebyggande tillfällig föräldrapenning

Regeringen har beslutat att förlänga den tidigare tillfälligt införda regleringen gällande förebyggande tillfällig föräldrapenning till föräldrar som avstår arbete för att vårda ett barn som någon gång från och med den 1 januari 2020 varit allvarligt sjukt och som behöver skyddas från smitta av covid-19.

Detsamma gäller förälder som, utan att vårda sitt barn, avstår från förvärvsarbete för att undvika att han eller hon smittar ett allvarligt sjukt barn. En förutsättning är att arbetet inte kan utföras hemma eller, om sådan möjlighet inte finns, att arbetsgivaren inte har erbjudit andra arbetsuppgifter inom ramen för anställningen, eller att det i övrigt inte har gått att anpassa arbetssituationen på arbetsplatsen så att lämpligt avstånd kan hållas till andra för att undvika smittspridning av covid-19.

Ett barn bedöms vara allvarligt sjuk när det finns en påtaglig fara för barnets liv eller om barnet efter och i direkt anslutning till ett livshotande tillstånd, får behandling mot sin sjukdom och det finns fara för barnets liv utan denna behandling. För att föräldern ska få rätt till ersättning krävs det ett läkarutlåtande med en bedömning över att barnet behöver skyddas från smitta av viruset som orsakar sjukdomen covid-19. Rätten till ersättning tillkommer samtliga föräldrar under förutsättning att kraven i övrigt är uppfyllda.

Förebyggande tillfällig föräldrapenning kan enligt regeringens senaste beslut betalas ut till och med den 31 mars 2022. Försäkringskassan prövar rätten till ersättning.

Rätt till ledighet med mera

Regleringen innebär att om en förälder avstår från arbete på grund av att deras barn är allvarligt sjuka betalas tillfällig föräldrapenning ut. Enligt föräldraledighetslagen föreligger en rätt till ledighet när den anställde är berättigad till tillfällig föräldrapenning. Om den anställde beviljas tillfällig föräldrapenning från Försäkringskassan är den anställde alltså berättigad till ledighet.

Mot bakgrund av vilka situationer det nu är fråga om torde det vara ovanligt att arbetsgivare motsätter sig att en anställd är ledig. I de fall arbetsgivaren är tveksam till huruvida Försäkringskassans beslut är korrekt, exempelvis till följd av att hemarbete har erbjudits eller att arbetet har anpassats, kan arbetsgivaren överväga att ta kontakt med Försäkringskassan för att redogöra för sin syn. Det är dock viktigt att komma ihåg att rätten till ledighet bygger på om den anställde har rätt till förebyggande tillfällig föräldrapenning. Normalfallet är alltså att om Försäkringskassan fattat ett beslut om förebyggande tillfällig föräldrapenning, ska ledighet beviljas.

Om arbetsgivaren misstänker att den anställde är olovligen frånvarande, det vill säga det finns misstanke om att ett beslut från Försäkringskassan inte finns, kan arbetsgivaren begära att den anställde styrker att Försäkringskassan har beslutat om rätt till förebyggande tillfällig föräldrapenning. En arbetsgivare kan dock inte enligt TEKO:s uppfattning begära att den anställde genom ett läkarintyg ska styrka att barnet är sjukt för att få rätt till ledighet.

I den mån den anställde uppger att den, i avvaktan på Försäkringskassans beslut, vill vara ledig och frågan uppstår om arbetets utförande i mellantiden, får arbetsgivaren upplysa om förutsättningarna för att få vara ledig samt huruvida arbetsgivaren anser att hemarbete alternativt anpassade arbetsuppgifter kan vidtas. Om det råder delade uppfattningar mellan den anställde och arbetsgivaren huruvida den anställde i dessa fall ska vara ledig rekommenderas att kontakt tas med Teknikföretagen för rådgivning.

Avdrag vid frånvaro och övriga frågor 

Tekoavtalet och Tjänstemannaavtalet innehåller särskilda regler om avdrag vid ledighet med tillfällig föräldrapenning som ska tillämpas.

Enligt 17 a § semesterlagen är ledighet enligt 8 § föräldraledighetslagen semesterlönegrundande i upp till 120 dagar under ett intjänandeår. TEKO:s uppfattning är att denna regel bör vara tillämplig i aktuella fall, eftersom det rör sig om ledighet enligt 8 § föräldraledighetslagen. Ledigheten räknas samman med eventuell annan ”VAB” vid bedömningen av om arbetstagaren uppnått gränsen om 120 dagar.

Enligt 15 § semesterlagen kan arbetstagaren begära att period med tillfällig föräldrapenning som infaller under semesterledigheten inte ska räknas som semester. Arbetstagaren kan alltså begära att ”få åter” sina semesterdagar på samma sätt som gäller vid vanlig VAB.

2. Tillfällig förebyggande sjukpenning för riskgrupper

Regeringen har beslutat att återinföra tillfällig förebyggande sjukpenning för ett antal särskilda sjukdomstillstånd enligt Socialstyrelsens definition som innebär hög risk för att bli allvarligt sjuk av covid-19. Sådan ersättning kan utgå till den som har en anställning eller är egenföretagare och som på grund av sådant sjukdomstillstånd helt eller delvis måste avstå från att arbeta för att undvika att smittas.

För att en individ ska få rätt till ersättning krävs ett läkarintyg som visar på sjukdomstillstånd som innebär hög risk för att bli allvarligt sjuk av covid-19. För att få rätt till ersättning krävs dessutom att det saknas möjlighet att utföra förvärvsarbetet i hemmet. Det krävs även att arbetsgivaren inte har erbjudit andra arbetsuppgifter inom ramen för anställningen, eller att det i övrigt inte har gått att anpassa arbetssituationen på arbetsplatsen, så att lämpligt avstånd kan hållas till andra för att undvika smittspridning av sjukdomen covid-19.

Vidare krävs för rätt till ersättning att det av en rekommendation från Folkhälsomyndigheten framgår att en anställd behöver avstå från förvärvsarbete utanför hemmet (mer om detta i avsnittet nedan ”Rätt till ledighet med mera”). Ersättningen betalas ut med ett schablonbelopp på som mest 810 kronor per dag och det är Försäkringskassan som prövar rätten till ersättning. Enligt regeringens beslut gäller reglerna från och med den 8 december 2021 till och med den 31 mars 2022, men ersättningar kan utbetalas retroaktivt.

Rätt till ledighet med mera

Det finns i sig ingen laglig grundad rätt till ledighet i ovan nämnda situationer. Försäkringskassans beslut om förebyggande sjukpenning ger heller inte i sig rätt till ledighet för den anställde. Arbetsgivaren får alltså själv pröva om tjänstledighet ska beviljas. Mot bakgrund av att det rör sig om personer som är allvarligt sjuka och som löper en ökad risk för att bli allvarligt sjuka om de drabbas av covid-19, torde det dock vara ovanligt att en arbetsgivare i dessa situationer motsätter sig att den anställde ska bli beviljad ledighet.

Arbetsgivaren kan, i de fall situationen är tveksam, begära att få ta del av det läkarintyg som ges in till Försäkringskassan för att styrka att den anställde är berättigad till ersättning. Om arbetsgivaren anser sig ha gjort en tillräcklig arbetsanpassning (se nedan) eller om det i övrigt är så att arbetsgivaren anser att en anställd inte behöver avhålla sig från arbete bör kontakt tas med TEKO för rådgivning. Om arbetsgivaren av någon anledning inte vill bevilja ledighet får denne vara beredd på att tvist kan uppstå, varvid frågan om fackligt tolkningsföreträde vid tvist om arbetsskyldighet enligt 34 § medbestämmandelagen kan uppkomma (se nedan).

Avdrag vid frånvaro och övriga frågor

Vid frånvaro under vilken arbetstagaren erhåller tillfällig förebyggande sjukpenning ska vanligt tjänstledighetsavdrag ska göras (ej sjukavdrag).

Vad gäller frågan om frånvaron är semesterlönegrundande är detta osäkert. Enligt semesterlagens § 17 ska frånvaro på grund av sjukdom vara semesterlönegrundande. En anställd i dessa situationer är dock inte frånvarande eftersom de är oförmögna att arbeta på grund av sjukdomstillståndet, utan erhåller så kallad sjukpenning i förebyggande syfte. Detta lämnas i normalfallet när den anställde genomgår olika typer av rehabiliteringsåtgärder som ska förebygga eller förkorta sjukdom. Tillsvidare är TEKO:s uppfattning, givet att aktuella personer erhåller tillfällig förebyggande sjukpenning utan direkt eller indirekt samband med någon av sjukdom orsakad nedsättning av arbetsförmågan, att frånvaron inte ska anses vara orsakad av ”sjukdom” enligt 17 § semesterlagen och att frånvaron därmed inte är semesterlönegrundande.

3. Tillfällig smittbärarpenning

Regeringen har beslutat om att återinföra ”tillfällig smittbärarpenning” för personer som måste avstå från arbete för att undvika att smitta en närstående som ingår i en riskgrupp för covid-19. Med riskgrupp menas en person som är 70 år eller äldre eller en person som har vissa medicinska sjukdomstillstånd (en förteckning över sjukdomstillstånd finns på Försäkringskassans hemsida) Rätt till ersättning har anhörig som till viss del arbetar som personlig assistent till vuxen person i en riskgrupp, eller anhörig som idag till viss del får närståendepenning för vård av en vuxen person i en riskgrupp och som måste avstå från arbete och inte har möjlighet att arbeta hemifrån.

För rätt till ersättning kärvs att ett antal förutsättningar i övrigt är uppfyllda, exempelvis läkarintyg som visar anhörigs sjukdomstillstånd och att arbete inte kan utföras hemifrån eller att arbetsgivaren inte kan erbjuda andra arbetsuppgifter inom ramen för anställningen, eller att det i övrigt inte går att anpassa arbetssituationen på arbetsplatsen så att smittspridning kan undvikas. Försäkringskassan prövar rätten till ersättning.

Ersättningen betalas enligt regerings beslut ut med ett schablonbelopp på som mest 810 kronor per dag och det är Försäkringskassan som prövar rätten till ersättning. Enligt regeringens beslut gäller reglerna från och med den 8 december 2021 till och med den 31 mars 2022 men ersättningarna kan utbetalas retroaktivt.

Rätt till ledighet med mera

Situationen är i stort sett densamma som vid den tillfälliga förebyggande sjukpenningen, det vill säga det finns ingen på lag grundad rätt till ledighet och Försäkringskassans beslut är inte i sig avgörande för frågan om tjänstledighet ska beviljas. Arbetsgivaren kan alltid bevilja tjänstledighet och får annars pröva frågan utifrån de utgångspunkter som redogörs för under avsnittet om tillfällig förebyggande sjukpenning, särskilt med beaktande av att det handlar om personer som önskar vara lediga för att inte smitta närstående med mycket svåra sjukdomar och som de även på olika sätt vårdar.

Givet de specifika förutsättningarna som gäller för att tillfällig smittbärarpenning ska medges torde antalet berörda arbetstagare hos Teknikföretagens medlemsföretag vara litet.

4. Anpassning av arbetsplats med mera

Som konstaterats ovan är såväl frågan om den anställdes rätt till ersättning som dennes möjlighet att vara frånvarande beroende av om denne kan arbeta hemma eller om arbetsuppgifterna och arbetssituationen annars har anpassats så att ”lämpligt avstånd kan hållas till andra för att undvika smittspridning”.

Vad som närmare menas med detta beskrivs inte närmare i regelverket.

TEKO:s uppfattning är att arbetsgivare, som önskar säkerställa att man anpassat arbetet så att ”lämpligt avstånd kan hållas till andra för att undvika smittspridning” ska kunna visa att man agerat enligt följande:

• Utfärda tydliga och klara instruktioner till samtliga anställda om att lämpligt avstånd alltid ska hållas när man är på arbetsplatsen och övriga ställen för vilket arbetsgivaren har arbetsmiljöansvar (garage/parkeringsplats, omklädningsrum, matsal, etcetera). Dessa instruktioner ska, liksom andra instruktioner rörande arbetsmiljö, följas upp av arbetsgivaren och åtgärder ska vidtas i den mån de inte efterlevs.
• Göra en riskbedömning generellt avseende smittspridning, särskilt vad gäller möjligheten att hålla lämpliga avstånd till varandra. Härvid får givetvis Folkhälsomyndighetens och Arbetsmiljöverkets allmänna råd beaktas.
• Om riskbedömningen visar att det finns situationer där lämpligt avstånd inte kan hållas, vidta åtgärder för att säkerställa att lämpligt avstånd kan hållas eller att smittrisken på annat sätt kan minskas.
• Om det efter ovanstående fortfarande finns arbeten som innebär att man inte kan ”hålla lämpligt avstånd ur smittskyddssynpunkt” får övervägas om vissa individer, som annars skulle kunna vara frånvarande från arbetet, kan omplaceras.

5. Frågor om arbetsskyldighet och förhandlingar

Även om det torde vara ovanligt kan situationer uppstå där arbetsgivaren och den anställde har olika uppfattningar om huruvida den anställde ska beviljas ledighet eller inte. Dessa meningsskiljaktigheter kan, i relation till fackligt ansluten arbetstagare, medföra att den lokal fackliga organisationen nyttjar möjligheten att lägga ett tolkningsföreträde enligt 34 § medbestämmandelagen. I sådant fall gäller som huvudregel den fackliga organisationens mening till dess att tvisten är slutligt avgjord, med konsekvensen att den enskilde medarbetaren inte behöver utföra det omtvistade arbetet under tiden. Detta medför att företagen och TEKO måste ha viss beredskap för att snabbt kunna genomföra lokala och vid behov centrala förhandlingar i frågan. Sannolikt kommer de flesta tvister avse frågor som rör huruvida arbetsgivaren gjort tillräckligt för att anpassa arbetsplatsen. För att arbetsgivaren ska kunna påvisa att så skett, kommer det att krävas att arbetsgivaren uppvisar att ett seriöst och väldokumenterat arbete har skett avseende anpassningen.