I dag den 31 mars publiceras ett opinionsinlägg i Dagens Samhälle kring regeringens förslag på att skapa ett centrum för substitution. TEKO:s generalsekreterare Cecilia Tall är en av skribenterna.
Här nedan följer opinionsinlägget i sin helhet:
Ett kunskapscentrum för hållbar substitution har möjligheter att bli ett verktyg för miljöarbetet i näringslivet och en konkurrensfördel för industrin. Men regeringen bör inte spela bort detta starka kort genom att bilda ett nytt organ utan tillräckliga resurser.
Regeringens utredning för att se hur man arbetar mest effektivt för att ersätta miljöfarliga ämnen med säkrare alternativ, enligt den så kallade substitutionsprincipen, presenteras i dag.
Vår förhoppning är regeringen ger Research Institutes of Sweden (RISE) att bygga ett statligt kunskapscentrum. Det statliga forskningsinstitutet har de muskler, kompetens och anseende som krävs för uppdraget.
Målet med ett kunskapscentrum bör vara att öka kunskapen hos företag och forskare om materialutveckling och hur kemiska ämnen i material påverkar produkten, miljön och människa. Att få fram hållbara alternativ är en angelägen fråga för hela samhället.
Vi avfärdar helt förslaget att etablera centrumet i form av en ny förening eller stiftelse.
Verksamheten kan hos RISE drivas med styrning från vetenskapliga råd och styrelser. Vi tror att det blir kostnadseffektivt och vetenskapligt förankrat, givet RISE organisation och verksamhet. Dessutom är forskningsinstitutet en naturlig brygga mellan företag och akademi med staten som en stark och oberoende ägare.
RISE har dessutom organisatoriska och ekonomiska förutsättningarna att bygga upp ett centrum med en långsiktig ambition. Dessutom har RISE redan initialt den kompetens som ett centrum behöver.
RISE, med 2 200 anställda, består av de tidigare instituten SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Innventia och Swedish ICT som gick samman vid årsskiftet. Målet för omstruktureringen har varit färre men större och starkare forskningsenheter som är välkända bland sina intressenter i och utanför Sverige, och som bättre kan svara upp mot näringslivets och samhällets behov.
Att bilda ett helt nytt separat centrum för substitution skulle vara att inom det miljöpoliska området gå i motsatt riktning.
Regeringen har i den långsiktiga budgeten aviserat att avsätta 5 miljoner kronor per år till ett centrum för substitution. Basfinansiering för att starta upp en sådan verksamhet är en god tanke, men det är väldigt lite pengar. I praktiken innebär det att centrumet kan ha två personer anställda. Vi tror att det är orimligt att med en sådan budget skapa något större mervärde för industrin och handeln.
Vi ser tre huvudsakliga uppgifter för ett centrum: att bygga upp en hög kompetens som en resurs för tillämpad forskning och utveckling, att ha en stödjande och kunskapshöjande roll till små och medelstora företag och vara en nod för strategisk kemikaliekompetens för experter genom att ha den samlade kunskapsläget i frågorna. Dessa tre väsentliga uppgifter motiverar att centrumet placeras i en miljö med starkt fokus på vetenskaplighet och tillämpad forskning med nära anknytning till företagen.
Vi är principiellt kritiska till utredningens förslag att etablera ett nytt svenskt certifikat. Floran av miljömärkningar samt kvalitets- och miljöstandarder är redan stor. Att miljömärka produkter är en frivillig aktivitet och har fördelen att märket ska vara en del i att hjälpa marknadskrafterna att driva utvecklingen.
Med undantag för TCO så har vi inte sett att miljömärkningsorganisationerna är aktiva vad gäller substitution. Processen att hitta alternativ med lägre risk finns sällan inbyggda i miljömärkningssystemen. Användning av märken riskerar att leda till kontraproduktiva nationella särkrav som innebär en uppenbar risk för falsk substitution som i sin tur påverkar möjligheten för varor att cirkulera fritt inom EU.
Det politiska målet att nå en giftfri miljö är basen i Sveriges påverkansarbete i utvecklingen av REACH och i övrigt EU-arbete. Effekterna av en hög ambitionsnivå i miljöarbetet har då möjlighet att nå den inre marknaden och hela EU-samarbetet.
Samtidigt måste miljömålet användas för att stärka konkurrenskraften för företag verksamma i Sverige. Det är viktigt för industrin och handeln att centrumet har ett globalt perspektiv. Utvecklingsprojekt som syftar till substitution ska utgå från EU-lagstiftningen och ett vetenskapligt belagt kunskapsläge internationellt sett.
Ett centrum för ökad substitution av farliga ämnen i kemiska produkter och varor är ett viktigt steg. Låt denna verksamhet komma igång så fort och effektivt som möjligt.
Mats Hedenström, näringspolitisk chef, Svensk Handel
Magnus Huss, förbundsdirektör IKEM – Innovations- och kemiindustrierna
Cecilia Tall, generalsekrerare, Sveriges Textil & Modeföretag, TEKO
Fredrik von Essen, näringspolitisk expert, IT&Telekomföretagen
Amelie von Zweibergk, chef för industriell utveckling, Teknikföretagen
