Expertgruppen Normskifte till cirkulär ekonomi har fått i uppdrag av Delegationen för cirkulär ekonomi att göra en studie kring hur efterfrågan på cirkulära textila produkter och tjänster kan stärkas.
– Vi ser att drivkrafter hos företag och individer är viktiga i omställningen till en cirkulär ekonomi med efterfrågan på hållbara textila produkter och tjänster. Företagen måste drivas av annat än att tillverka nya produkter. Det är viktigt att sälja funktioner och tjänster i högre grad än produkter, säger Birgitta Losman, sammankallande i gruppen Normskifte till cirkulär ekonomi.
Pris och kemikalieförbud viktigt för företagen
En enkätundersökning har gjorts för att fånga hur företag inom sektorn ser på barriärer för hållbar konsumtion samt vad företagen ser som viktigt för att avgöra dessa barriärer.
– Där ser vi att företagen rankar förbud mot farliga kemikalier som allra högst som åtgärd för mer cirkulära produkter och tjänster. Dock är det en fråga som man helst ser hanteras på EU-nivå.
I den genomförda enkätstudien syns även ett stort engagemang i frågan om att vilja ställa om till mer cirkulär ekonomi, men också en oro över konkurrens, pris och regelkrångel. Både förslag som handlar om företagens eget ansvar, konsumenternas agerande och lagstiftarens lyfts fram.
Pris och utbud som möter olika drivkrafter för hållbarhet viktigt för konsumenterna
Fallstudien har gått igenom ett antal tidigare gjorda studier, bland annat de konsumtionsrapporter som gjorts vid Science Park Borås och slutsatserna från det nationella projektet F/ACT Movement. Pris är en viktig faktor för konsumenterna men också ett utbud som verkligen möter olika drivkrafter för hållbarhet.
Sverige behöver bestämma hur det textila avfallet ska hanteras
Arbetsgruppen bedömer det vara av stor vikt att det blir tydligt huruvida regeringen avser att genomföra ett producentansvar för textil samt att det blir tydligt var producenternas ansvar börjar och slutar.
– Det är viktigt för en mer hållbar konsumtion att omgående besluta om svensk utsortering av textilavfall, vilket med nuvarande avfallslagstiftning också innebär att förbud mot förbränning av det utsorterade avfallet inträder, säger Birgitta Losman.
Börja med hållbarhet redan i grundskolan
Arbetsgruppen betonar också vikten av att genomföra reformer som främjar en mer hållbar konsumtion av textil på den svenska marknaden, på ett sätt som fungerar även för företag som är verksamma internationellt, samtidigt som ett kraftfullt arbete behövs för gemensamma regelverk i EU och internationellt. Arbetet behöver ske parallellt.
– Det är också viktigt att redan i grundskolan på ett konkret och tydligt sätt integrera teoretisk och praktisk kunskap om hållbarhet inom textila området. Redan idag gör många lärare fina insatser. Färdigheter i klädvård, reparation och kunskap om material är av betydelse, förklarar Birgitta Losman.
Rapporten tar i första hand sikte på åtgärder som kan beslutas i svenska statsbudgeten i närtid, men tar även upp åtgärder på längre sikt. En viktig åtgärd på längre sikt är att beskatta uttag av jungfruliga råvaror och sänka skatten på arbete.
Fakta om rapporten
I arbetsgruppen som tittat på barriärer och förslag på policyåtgärder nationellt i Sverige har följande personer ingått:
- Birgitta Losman, Hållbarhetsstrateg Högskolan i Borås/Science Park Borås. Tidigare Särskild utredare regeringskansliet avseende Producentansvar Textil (2019-2020), sammankallande
- Lina K Wiles, Hållbarhetschef Elis samt ordförande i Expertgruppen Normskifte till cirkulär ekonomi
- Cecilia Tall, Generalsekreterare, Sveriges Textil- & Modeföretag (TEKO)
- Adrian Zethraeus, projektledare F/ACT Movement och re:textile, Science Park Borås.
Avstämningar för kunskapsinhämtning har även gjorts med Konsumentverket och Naturvårdsverket.
