Redan 1885 startade Carl Theodor Ericsson en hattaffär i Borlänge. Efter en tid växte företaget till en fabrik med tillverkning av hattar och mössor. Som mest var 230 personer anställda vid hattfabriken. I dag är verksamheten betydligt mer småskalig, men fokuset detsamma – att tillverka hattar, mössor och kepsar som håller en livstid eller längre.
– Vi släpper två kollektioner om året och nu på hösten är det full fart då människor använder mössor i större utsträckning, säger Ann-Sofie Morin, vd och delägare.
CTH Ericson har genom alla år varit ett familjeföretag. Verksamheten drivs i dag av Ann-Sofie Morin och hennes man Markus Morin. Dessutom är Ann-Sofies föräldrar fortfarande ägare till företaget men inte aktiva i det dagliga arbetet.
Kunderna är bland annat större aktörer på nätet som är specialiserade på hattar. Sedan finns även klassiska herrekiperingar bland återförsäljarna.
– Vi har också ett samarbete med Växbo Lin som levererar tyger till oss. De har en större fabriksförsäljning i Växbo som lockar många turister och där säljs våra produkter. Oftast är det kanske kvinnor som lockas av Växbo Lins fina produkter, men våra kepsar går hem hos männen så det är ju roligt. Det är också extra kul att samarbeta med andra svenska textilföretag, berättar Ann-Sofie Morin.
Ett annat samarbete med Växbo Lin var när Skedvibröd, ett lokalt knäckebrödsföretag hade en idé som involverade CTH Ericson.
– Vi gjorde ett uppskattat jobb som innebar att ta fram kepsar som skulle profilera deras bröd och det blev riktigt lyckat. Så det var tre svenska företag med snarlika filosofier om kvalitet, hantverk och hållbarhet. Då känner man att det blir extra bra, säger Ann-Sofie Morin.
Ann-Sofie och Markus Morin, delägare av CTH Ericson
Hållbarhet och hantverk
CTH Ericson har även nära kontakter till Rekotex i Borås som företaget både köper tyger av och även säljer material som blir över.
– Rekotex är ju en fantastisk tjänst för oss i branschen där du både kan köpa och sälja material som annars inte hade använts. De har ju bland annat hjälpt oss att hitta denimtyger som blivit över vilket passar bra att göra kepsar av. Dessutom behöver inte vi så stora mängder som det många gånger handlar om när du ska köpa in nya tyger. Utifrån det har vi till exempel skapat en kollektion av återvunna tyger vilket är intressant, berättar Ann-Sofie Morin.
En vanlig konsument kanske tycker att kepsar och hattar ser likadana ut och att skillnaden inte är så markant förutom priset. Men enligt Ann-Sofie Morin är det stor skillnad på premium- och lågprisprodukter.
– Innan vi är nöjda med till exempel en keps så ser vi till att passformen är optimal genom att kepsen ångas och stockas så att den behåller sin fina form under lång tid. Det är en avsevärd skillnad jämfört med en lågpriskeps. Sedan har vi storlekar som ska vara exakt. Har du storlek 57 så är det inte ”medium” eller ”one size fits all” utan då är det 57 centimeter som gäller, säger Ann-Sofie Morin.
Produktionen hos CTH Ericson har egentligen inte förändrats särskilt mycket på över 100 år. Varje moment görs för hand av duktiga sömmerskor vilket gör varje produkt unik.
– Designprocessen startar vanligtvis cirka 1,5 år innan kepsen hamnar på butikshyllan. Vi skissar för hur den nya produkten ska se ut och inom några månader har vi ett första prov i handen, säger Ann-Sofie Morin.
Sedan 2004 tillverkas de flesta av CTH Ericsons huvudbonader av skickliga sömmerskor i Estland eller Polen.
– Vi har ett mycket bra samarbete med två sömnadsfabriker och har väldigt nära relationer till dem, så det är oerhört värdefullt för oss. säger Ann-Sofie Morin.
CTH Ericson har liksom många andra företag som säljer till detaljhandeln haft det tufft under coronakrisen. Då många av kunderna är herrekiperingar så är det lätt att förstå det allvarliga läget.
– Så är det, men samtidigt tittar vi på nya målgrupper oavsett coronakrisen. Det är knappt någon som vet vad herrekiperingar är i dag och det måste vi ta in i beräkningarna när vi utvecklar produkter och tittar på försäljningskanaler framåt. Vi måste hitta nya vägar och att samarbeta med andra företag är ett sätt att tänka nytt, samtidigt har vi ett stort hjärta hos butikerna där kunskapen om produkterna finns, säger Ann-Sofie Morin.
Fram till år 2004 producerades fortfarande delar av CTH:s kepsar och hattar på plats i Borlänge. Därefter tog CTH Ericsons Vänförening över lokalen och drev det som ett museum inklusive maskiner. Under 2018 köpte CTH Ericson tillbaka inventarierna och Borlänge kommun hyr nu istället lokalen och maskinerna och produktionen är på gång att starta upp igen.
– Det är ett nystartat socialt företag som heter Yalla Borlänge som finns på plats här i hattfabriken och arbetar med att få utrikesfödda kvinnor ut i arbetslivet. För oss är det riktigt spännande då det kan innebära en möjlighet att starta produktionen i Sverige igen, säger Ann-Sofie Morin.
Livet på och utanför hattfabriken i ny bok
Företaget CTH Ericson engagerar och har en rik historia. Under verksamhetens 135 år har många människor arbetat i företaget och inte minst kvinnor. Deras vardag på hattfabriken och livsberättelser i övrigt är något som författaren och journalisten Ann-Louise Ebberstein tagit fasta på då hon skrivit boken ”Mössor och människor” som handlar om livet på och kring hattfabriken främst fram till år 2004 då tillverkningen i stor skala upphörde i Borlänge. Boken lanseras den 15 oktober och är ett initiativ från CTH:s Vänförening där Ann-Louise Ebberstein förutom att skriva boken även arbetat med att söka finansiering till boken.
– Det är väldigt kul och ska bli oerhört spännande att få läsa boken. Det finns så många historier från fabriken som jag aldrig ens hört, säger Ann-Sofie Morin.
Enligt författaren Ann-Louise Ebberstein varvas berättelser med intressant bakgrundshistoria till människorna. Många av kvinnorna som jobbade på hattfabriken var fruar till arbetare på Domnarvets Järnverk.
– Det finns så mycket att berätta ur kvinnornas perspektiv och deras vardag. Mycket skrönor men även det fackliga arbetet och den första strejken i Tunabygden 1909 då kvinnorna fick nog och lämnade fabriken, säger Ann-Louise Ebberstein.
Nya affärsmöjligheter
Den tidens CTH Ericson var en betydande arbetsgivare i Borlänge. Enligt Ann-Sofie Morin har dagens CTH Ericson flera utvecklingsplaner som inte nödvändigtvis handlar om att växa och göra många produkter.
– Vi ska utveckla det sortiment som vi har, men kanske också titta på andra områden där vår kunskap och erfarenhet kan passa in. Till exempel sneglar vi på jakt och fritid vilket skulle passa oss väldigt bra. Vi fick en förfrågan från ett lokalt jaktlag om att utveckla produkter för jakt. Och det är en spännande målgrupp med människor som värdesätter kvalitet, hållbarhet, passform och funktion. Vilket är precis vad CTH Ericson står för så det känns spännande framöver, avslutar, Ann-Sofie Morin.
CTH Ericson är medlem i TEKO
Text: Henrik Eriksson, TEKO
