Läget i Svenskt Näringslivs medlemsföretag har förvärrats dramatiskt under veckan, visar svar från en företagarpanel som Svenskt Näringsliv låtit göra. Därför har Svenskt Näringsliv idag den 15 mars lagt fram nya förslag på krisåtgärder till regeringen. ”Nu är det viktigt med fler snabba och kraftfulla likviditetsstärkande åtgärder”, säger Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke i en kommentar på Svenskt Näringslivs hemsida.
Företagarpanelen innehåller svar från 2144 medlemsföretag hos Svenskt Näringsliv. Svaren visar att läget har förändrats dramatiskt på bara några dagar:
– 60 procent bedömer risk för personalneddragningar om läget förvärras (28 procent i tisdags).
– 24 procent upplever likviditets- eller finansieringsproblem (ny ställd fråga).
– 55 procent har märkt störningar i orderingång/försäljning (29 procent i tisdags).
– 45 procent upplever störningar i materialförsörjning (28 procent i tisdags).
Svenskt Näringsliv har lagt fram nya förslag på åtgärder till regeringen:
1. Skapa ett permitteringssystem inom ramen för korttidsarbete
Regeringen har tidigare meddelat att lagstiftningen för korttidsarbete tidigareläggs och kommer gälla från 1 maj 2020.
– Givet nuvarande situation är det viktigt att systemet kommer på plats omedelbart. Regeringen bör därför meddela att lagstiftningen kommer gälla retroaktivt.
– Det ska heller inte krävas uppsägning av konsulter och inhyrd personal för att tillämpa korttidsarbete.
Därtill behöver systemet bli mindre restriktivt för att kunna fungera som ett permitteringssystem och i detta allvarliga läge stötta upp den akuta likviditetssituation många företag befinner sig i genom att direkt lyfta bort kostnaden för personal.
– Möjligheten att minska kvarvarande arbetstid bör utökas och uppgå till 100 procent.
– Statens andel av totala lönekostnaden bör motsvara minskningen av arbetstid.
– För att säkra att likviditeten hos företagen förstärks, behövs ett betalningssystem som innebär att företagen inte behöver ligga ute med lönekostnaden.
Modellen möjliggör relativt snabba åtgärder och har den styrkan att den vilar på överenskommelser mellan arbetsgivare och fackliga organisationer och att arbetsmarknadens parter kan bidra till att ta sitt ansvar genom att teckna överenskommelser om korttidsarbete.
2. Uppskjuten momsinbetalning
Tidigare förslag om att skjuta upp skatteinbetalning av preliminärskatt och arbetsgivaravgifter kompletteras med en möjlighet att på motsvarande sätt kunna skjuta upp momsinbetalningar. Syftar till att förbättra likviditeten i drabbade företag. Motsvarande åtgärd har införts i Danmark, Belgien och Nederländerna. För att åtgärden även ska hjälpa företag med under 40 miljoner i omsättning bör möjligheten till uppskjutning gälla ett helt kvartals moms.
3. Tillfälligt borttagande av arbetsgivarnas sjuklöneansvar
Förslaget innebär ett tillfälligt stopp för arbetsgivarens ansvar att betala sjuklön. Istället betalas sjukpenning från dag ett i sjukperioden. På så sätt stärks likviditeten hos företag med sjukskrivna medarbetare. Det skulle också innebära minskad administrativ börda, då ersättning (sjukpenning) för de första 14 dagarna i sjukperioden skulle lämnas av Försäkringskassan. Försäkringskassan bör även ansvara för sjukpenning de första 14 dagarna för en sjuk företagare.
4. Behov av branschspecifika stödåtgärder
Utöver de generella åtgärder som införs kommer det att finnas behov av tillfälliga och riktade stöd till de värst drabbade branscherna. Beroende på vad som är mest lämpligt för respektive bransch, är det tänkbart med till exempel ett tillfälligt borttagande av arbetsgivaravgiften eller mer renodlade statliga stödinsatser i form av krislån.
5. Säkra varurörligheten inom EU
Regeringen behöver agera för att säkerställa att den fria rörligheten för varor fungerar på den inre marknaden. Särskilda problem finns med de exportrestriktioner av medicinsk utrustning som har införts av exempelvis Frankrike och Tyskland.
– Nu är det viktigt med fler snabba och kraftfulla likviditetsstärkande åtgärder. Vi har idag lagt fram nya förslag till regeringen som syftar till att undvika utslagning av jobb och företag i onödan och minska följdeffekterna för andra branscher. Det handlar bland annat om att omedelbart få ett system för korttidsarbete på plats. Näringslivet måste ges förutsättningar att rida ut den akuta stormen, säger Jan-Olof Jacke och fortsätter:
– Riksbankspaketet med 500 miljarder i utlåning och sänkningen av bankernas kapitalkrav är systemstabiliserande och nödvändiga reformer som kommer att hjälpa delar av näringslivet. Samtidigt finns företag med akuta problem som inte kommer få del av den här nyutlåningen. Bankerna är skyldiga att säkerställa att alla låntagare har en långsiktig återbetalningsförmåga. Det är svårt att göra det för de verksamheter som nu drabbas hårt och saknar fasta tillgångar. Likviditeten är ett problem för många företag när intäkter uteblir men kostnaderna är kvar. Därför behövs statliga kreditlösningar och kraftfulla och snabba ytterligare åtgärder därtill.
Läs mer på Svenskt Näringslivs hemsida
